Havsörn – Sveriges största fågel
Ett skärgårdsdrama i flera akter
LATITUD: 58.769303
LONGITUD: 17.856048
Havsörnen har en funktion som indikator och larmklocka för effekter av miljögifter och en viktig roll i den nationella miljöövervakningen.
Havsörnens tid är februari – mars, även om den numera finns här runt öarna hela året. När du åker ut från Ankarudden kan du ofta se en eller ett par högst upp på holmarna som du passerar redan efter några minuter. På Landsort kan du se unga örnar leka ovanför Norrhamn. Eller en grupp på kanske 15 havsörnar dra förbi Västersida och Västerhamn ner mot något sälkadaver. Kartpunkten på den här sidan är markerad för Norrhamn. Men håll ögonen öppna överallt! (Film naturfotograf Göran Nyrén)
Först akten: fram till 1920-talet
Örnen har en roll i gammal nordisk mytologi; sitter överst i världsträdet Yggdrasil eller när Oden förvandlar sig till en örn. Under långa tider finns det gott om havsörn. På 1800-talet finns åtskilliga hundratal havsörnspar. Men ”den moderna” människans jakt går nu hårt åt beståndet. Beståndets kollaps är nära. År 1924 fridlyses havsörnen, bara 50 par finns kvar. (Tavla Bruno Liljefors 1897)
Andra akten: 1930 – 1950-talet
Skyddet i fridlysningen ger resultat. Fram till 1950-talet ökar havsörnsparen betydligt. Nu kan man registrera 100 par havsörnar. Återväxten är god. I genomsnitt får nu 70 procent av havsörnsparen som häckar vid ostkusten ungar. (Foto Sven-Erik Arndt)
Tredje akten: 1960- och 1970-tal
Men, nu scenväxling igen. In kommer nu succesivt miljögifter som DDT, PCB och kvicksilver i bilden. Havsörnarna blir allt ensammare. Reproduktionsförmågan minskar drastiskt. Bara 20% av havsörnsparen får ungar. År 1973 hittas bara sex ungar längs hela den svenska ostkusten! Kollapsen för beståndet är nära, igen. Havsörnen blir den första arten i Östersjömiljön som uppvisar tydliga störningar på grund av påverkan av miljögifter i havet. (Foto Magnus Rietz)
Fjärde akten: 1980 – 2000-talet
Naturskyddsföreningen startar år 1971 Projekt Havsörn, som kommer att visa sig bli en riktig framgångssaga. I projektet deltar hundratals frivilliga för att lägga ut giftfri mat, bevaka och skydda bon och fåglar. Genom en kombination av utfordring och nya miljölagar ökar antalet havsörnspar till 700. Tillbaka på samma nivå som på 1800-talet. (Foto Magnus Rietz)
Så – är allt ok nu?
Tveksamt. Nu står vi inför ett omvänt perspektiv för havsörnen. Det har blivit så många av dem att de går hårt åt ejderbeståndet (ejderungar är en favoriträtt för en havsörn). På Åland har det till och med framförts önskemål om att få jaga havsörn på ejdrarnas häckningsområden. Så inte bara människans våldförande på naturen ställer till problem. Även ett lyckat arbete för att reparera skadan kan ställa till problem. Att rubba systemen är alltid vanskligt. (Foto Sven-Erik Arndt)
Göran Nyréns film på Youtube
Havsörn och ejderHur låter en havsörn?
SR P2 FågelFakta om havsörnen
ArtdatabankenHavsörn kan ses överallt – här kartpunkt Norrhamn
Upptäck mer
Bredmar
Bra rastlokal för fåglar just norr om byn.
Grönslick
Förtret eller nytta?
Där isen kom och gick
Spåren av när isen kom och när isen drog