Landhöjningen

Här i Landsorts Österhamn har markerats under tre sekelskiften hur vattenlinjen har gått. På 1500-talet delades ön fortfarande här mellan Västerhamn och Österhamn i två delar.

Landet stiger – men det gör även havsnivån

För 3 500 år sedan finns inte den här ön. Efter tusentals år under is och sedan under vatten, reser sig ur vattnet en tid därefter den första toppen, eller skäret kanske man ska säga. Och det är inte, som man kanske kan tro, berget på södra udden där den stora fyren nu står. Nej, det är det berg på norra delen av ön, där man nu kan besöka det atombombsäkra Batteri Landsort.
Landsort ser dagens ljus samtidigt som Tuthankamun är farao i Egypten, samtida med slaget vid Troja. Det är bronsålder i Sverige.
Med en hastighet av från början nästan 1 meter per 100 år blir det lilla skäret till slut det Öja och Landsort där vi nu står.

Och hur ska det bli i framtiden?

Landhöjningen är numera ca 40 cm per århundrade. För åren 1800, 1900 och 2000 har lokalbefolkningen i Österhamn knackat in medelvattenståndet vid de tidpunkterna. Fortsätter det så här, så får Öja/Landsort fast landförbindelse om 500-1000 år, och är då en udde, inte en ö.

Men nu har vi klimatförändringarna som en av mänsklighetens stora ödesfrågor. Hur ska det då gå med Landsort? I forskarnas värsta scenarier, dvs att vi fortsätter i stort sett som tidigare med våra fossila bränslen, kommer Landsort att åter börja krypa ner i havet.  I en värld med 1,5 graders högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med 40 centimeter till år 2100. Det skulle precis balansera landhöjningen. Landsort skulle sluta växa. Och våra vikar skulle inte bli grundare.

”Nära havet vill jag bo”

En film om landhöjningen (6 min)

Öja studsar

Geologen berättar

Klimatkonferensen i Glasgow

COP26

Hitta till märkena i Österhamn

Upptäck mer

Jättegrytan

En av Sveriges största sk jättegrytor (platsen bör inte besökas när det är halt på bergen)

Ingen väg ut

När värme och tryck löste upp kiseln

Grusvägen Gethagen

Landskapet öppnar sig igen där vägen slutar. Chans på andra fågelarter.