ERSTA Skenmål

Här skulle anfallande flyg luras att skjuta mot fel mål

Ett fientligt flygplan är på väg in över Landsorts militära anläggning i hög fart. Piloten ska slå ut installationer som är viktiga för anläggningens stridsledning, i första hand radarutrustning. Planet flyger på mycket låg höjd för att så länge som möjligt undvika att bli upptäckt. Ca 5–7 kilometer bort börjar planet stiga snabbt. Det rullar över på rygg för att kunna hantera G-krafterna som uppstår när planet sedan tvärt ska vända ner igen mot sitt mål. Det har då en kortare sträcka kvar än till exempel avståndet från Landsort till Ankarudden.
Piloten har bara några sekunder på sig att identifiera målet. Planet störtdyker ner mot Landsort och släpper sin bomb. Nu ska skenmålet (i det här fallet en skenradar) göra sitt arbete: att göra det svårare för piloten att urskilja den riktiga radarn.

Att vilseleda är en metod som har använts i krig i ett par tusen år. Redan ca 500 år före Kristus hävdade den kinesiske generalen Sun Zi i sin berömda bok Krigskonsten att all krigföring är baserad på vilseledning.
I dagens försvarssammanhang pratar man om aktiva och passiva skenmål. Ett aktivt skenmål kan till exempel vara en skenradar som sänder ut en signal för att vilseleda signalsökande robotar. Passiva skenmål är fysiska föremål som liknar det verkliga föremålet.

Bilden visar ett skenmål av det aktuella slaget, här under nedmontering (från Femörefortet utanför Oxelösund).

Hitta till skenmålet

Upptäck mer

Pegelhuset

Vattenståndet i Östersjön, en nyckelfråga för sjöfarande

Fotogenkranen i Kummelhålet

Inlastningsplats för fyrbränslen under 250 år

Vikingatid

Här höll säljägarna och fiskarna till för 1 000 år sedan