Severn

Briggen Severn lämnade Bergen i Norge den 23 september 1832. Destinationen var Stockholm. Men dess resa slutar i decembermörkret i Kung Valdemarleden vid Krokskär, norr om Landsort.

Den 14 december vid 16-tiden

I den sena eftermiddagens mörker ser tulluppsyningsman­nen Carl Willhelm Berghnér ljusen och konturerna av ett segelfartyg på väg in i Herrham­ra­leden, tydligen för att ankra upp i skydd från den sydvästliga stormen. Men något verkar gå på tok för fartyget driver med god fart in mot ön Soparklubben där det går på grund och fastnar hårt. Hon står så hårt ”att masterna stå och dallrar” Tulluppsyningsmannen tar sig med hjälp av båt och manskap ut till haveristen. Det visar sig vara den tvåmastade briggen Severn. Briggen läcker och dess besättning arbetar hårt vid pumparna. Ansträngningarna är fruktlösa, briggen börja kana av grundet. Berghnér och hans manskap hjälper besättningen iland.

Vid 22-tiden på kvällen sjunker hon helt. Hon hamnar på 12 meters djup och bara masterna sticker upp över vattenytan. Skepparen har räddat skeppsdagboken men övriga personliga tillhörigheter har fått lämnas ombord. Dagen efter kan man rädda en del segel samt delar av rår och tågvirke. Man sågar av masterna utefter vattenytan. De räddade besättningsmännen får bo hos Berghnér till den 20:e december då de tar landvägen upp till Stockholm. (Bilden visar en del av akterskeppet)

Du passerar nästan rakt över vraket när du åker med båten ut till Landsort.

DYKBARHET

Vraket anses vara lättdykt, är inte väderkänsligt och ligger grunt, maxdjup 9 meter. Även om däcket är nedrasat är skrovet helt. Aktern ger ett intryck av ett Vasa iminiatyr.

Djupdyk bland Östersjöns vrak

Museum of Wrecks

Vad är en brigg?

Stockholmsbriggen är bara något större än vad Severn var

Stockholmsbriggen

Se var Severn ligger

Upptäck mer

Pegelhuset

Vattenståndet i Östersjön, en nyckelfråga för sjöfarande

Paula Faulbaums

Oktoberkväll 1941. Dålig sikt, mörker, blåst. Kl 2 på natten är hon borta

Fotogenkranen i Kummelhålet

Inlastningsplats för fyrbränslen under 250 år