Ingen väg ut

När värme och tryck löste upp kiseln

Geologen Alasdair Skelton berättar

Öjas berggrund bildas för nästan två miljarder år sedan. Vid denna tid finns en jättekontinent som kallas Nuna. Den omringas av en enorm ocean som täcker fyra femtedelar av jordklotet. Högt ovanför Nunas kust finns stora vulkaner som kanske liknar dem som finns i Anderna idag. Tektoniska krafter, mekaniska spänningstillstånd i jordskorpan, trycker ner sedimenten som finns i oceanbottnen och skapar en bergskedja av samma storlek som nutidens Anderna. (Bilden är modifierad från Wan m. fl., 2015)

Den extrema värmen och det enorma trycket mitt i och djupt ner i den växande bergskedjan omvandlar lavaflöden och sediment till de på Öja synliga varierande mörka och ljusa metamorfa bergarterna (sådana som bildas genom omvandling vid höga temperatur och stort tryck nere i jordskorpan).
Under omvandlingen trycks naturligt geologiskt vatten ur sedimenten. Detta superheta vatten löser upp kisel från omgivningen. Eftersom vattnet är lättare än berggrunden stiger vattnet och svalnar. Av denna anledning fälls ut kisel i form av kvarts och andra mineral i ådror som denna. Och ådern finns kvar efter nästan två miljarder år eftersom det inte fanns någon väg ut för detta kiselfyllda vatten.

Hitta till ådrorna

Upptäck mer

Bredmar

Bra rastlokal för fåglar just norr om byn.

Helveteskorret

Jordbävningar sker också här (platsen bör inte besökas när det är halt på bergen)

Inlandsisen

Dramat i Baltiska issjön