Pestkyrkogården
Med en tredjedel av Stockholms befolkning döda i pesten klarar sig 1710 inte heller Landsort
LATITUD: 58.749997
LONGITUD: 17.864229
Det är sommar 1710. Svåra tider för många människor, Sverige är i krig sedan ett decennium med stora umbäranden för många. De svenska trupperna är inte längre framgångsrika, de börjar fly hemåt undan ryssarna. Den asiatiska böldpesten härjar på andra sidan Östersjön.
Lokalhistorikern Maia Landin berättar
Pesten kommer nu till Landsort och Torö. En Academie Sekreterare Nicolaus Fundell flyr från den av ryssarna belägrade hemstaden Pernau. Staden är en svensk besittning sedan början av 1600-talet. Han dör ombord på ett fartyg som ligger i Herrhamra hamn och begravs d 29 juli i Herrhamra kyrkogård. Men pesten sprids också av andra sjöfarare som passerar Landsort. Lotsarna är ombord i fartygen och sprider sedan smittan vidare till sina familjer och grannar.
Dödligheten i pesten blir stor. Av Torö församlings knappt 300 personer dör minst 79. De flesta jordfästs på Lotskyrkogården vid Herrhamra och vid Torö kapell. Men några begravs också på andra ställen.
En av dessa är lotsen Johan Anderssons hustru som begravs på denna gamla kyrkogård. I kyrkoboken står det att hon för ”storm och stanks skull” begravs ”Uthi en gambal kiörkogård norr om fiskeläget, som warit brukligt fordom åt them som dödt på Siön under Landzoort”.
I princip drabbas alla gårdar på Torö. Prästen noterar i kyrkoboken flera fall där alla i familjen dött. Till exempel för gården Skeppsmora, där dör först Lars Classons hustru Ingrid och en dotter. Några dagar senare dör Lars Classon själv och ytterligare tre barn och dagen efter dör den siste sonen i familjen. Prästen noterar ”blef således det huset öde”.
Pestepidemin 1710 var det sista stora utbrottet av sjukdomen i Sverige, även om den skulle återkomma i mindre skala även senare under 1700-talet.
Pesten i Sverige 1710–13 påminde om digerdöden
Artikel av Bernt TallerudHitta till pestkyrkogården
Upptäck mer
Fotogenkranen i Kummelhålet
Inlastningsplats för fyrbränslen under 250 år
Lotsbåten och båtmannen
Lotsbåten är Landsorts främsta arbetsredskap. Båtmannen dess förare.
Glan
Samma gamla trad förbi Landsort, men i januari 1943 går något snett