Blåstång

En grundpelare i Östersjön

”Östersjöns skog”

Tillsammans med smaltång och sågtång är blåstången grundpelaren i Östersjöns ekosystem. Tången är särskilt viktig eftersom den är flerårig och finns året runt. Utan den skulle fiskar och smådjur inte ha någon plats att gömma sig och söka föda under vinterhalvåret eftersom de kärlväxter som frodas i grunda vikar på sommaren vissnar ner och övervintrar som rötter eller rotknölar på vintern. Dessutom är blåstången primärproducent och bidrar till att öka syrehalten i vattnet. Blåstången har parvisa flytblåsor som är fyllda med syre och gör så att plantan står upp i vattnet.

Används till mycket

Vi människor har alltid använt blåstången för olika saker. Förr blandades tångmjöl i brödet. Idag finns en mängd tångrecept att ladda ner från nätet, Tång samlades också in från strändernas tångvallar och användes för att gödsla åkrarna och till att täcka tak. Att i skärgården ännu idag lägga tång för att skydda växter över vintern är vanligt. Tången har också använts för utvinning av jod. I modern tid figurerar blåstång som ingrediens i olika bantningsmedel och hudkrämer.

Och mår ganska bra

Under 1960- och 70-talen släpptes ut mycket näring till Östersjön från orenat avloppsvatten. Nu har mycket av utsläppen minskat och vattnet blivit klarare.
Resultatet är tydligt blåstången kan växa på större djup igen. Mildare vintrar med mindre och kortare perioder med is gör att den grunt växande blåstången klarar sig. Isen kunde förut skrapa bort blåstången ner till ett par meters djup på utsatta ställen. Här kan vi idag hitta tång som överlever grunt från ca 0,5 meters djup.

Om blåstången

Artdatabanken

”Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön”

Tånghandboken

Laga en Blåstångspesto

Ett recept

Hitta till Jutvik

Upptäck mer

Igenväxning

Landsort blir allt mer övervuxet, men varför då?

Området söder om byn

Fåglar i Området söder om byn

Där isen kom och gick

Spåren av när isen kom och när isen drog