Igenväxning
Miljöproblem, samhällsbyggnadseffekt eller geologiskt fenomen?
LATITUD: 58.748289
LONGITUD: 17.868580
Vad är det som händer på Landsort?
Sakta men säkert sprider sig under decennierna och seklen växtligheten som en ostoppbar framvällande biologisk massa på Landsort. Kala klippor blir övervuxna med mossor, gräs, buskar. Badvikar torkar upp, vass sprider sig. Träd börjar växa där träd aldrig stått. Asken ynglar av sig, blir decimetertjock på några få år, snart ett stort träd. Där dagens nyblivna pensionärer badade och stojade på 1950-talet är idag ett igenvuxet kärr i Bredmar. Och här, där 1400-talets fiskare hade sin främsta hamn, växer vassen över nästan hela det gamla hamnområdet.
Här en bild på den södra ändens Landsort med nybyggande när Öja by flyttade från ner från norra änden av ön. På bara några decennier växte Trosafiskarnas blygsamma fiskeläge till ett riktigt samhälle med tiotals byggnader och över hundra invånare. Där man år 1895 såg ett samhälle med mestadels kala berg runtom, ser man idag 125 år senare ett samhälle fullt bevuxet med stora träd.
Tre processer
Så vad är det som händer, egentligen? Jo, i grunden ligger en geologisk process, där landhöjningen efter inlandsisen får berget och klipporna att stiga upp ur havet. Där den viktiga gamla fiskehamnen låg i Bredmar var vattendjupet på 1400-talet över 2 meter. Idag vadar man där, kan delvis gå torrskodd. Och ett andra fenomen – när vi bygger samhällen så påverkar vi miljön. Vi för med oss frön, plantor, vi anlägger trädgårdar, vi för in boskap, vi rör om i biologin. Och ovanpå det här ett tredje förhållande – verksamheter som vi människor bedriver spiller ut gödningsämnen i havet, Östersjön, och medverkar därigenom, på toppen av allt detta andra, till att öka näringstillförseln så att igenväxning påskyndas.
