Övergödningen i Östersjön
Är den ett problem – fortfarande?
Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.
Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet.
Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen – som slutligen hamnar i havet. Utsläppen kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.
En dödlig kedjereaktion
Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per år. Det är mer än dubbelt så mycket utsläpp som för 100 år sedan. Mängderna varierar från år till år, då det är beroende av nederbörden. Trots att växtnäringsläckaget har minskat, och är nu nere på samma nivå som den var på 1950-talet, är de fortfarande alldeles för höga för vad vårt vackra hav klarar av.
Jordbruket står idag för den största delen av växtnäringstillförseln från land, men också transporter, utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp samt industrin är medskyldiga. Resultatet av den ökade tillförseln av kväve och fosfor blir att havets känsliga ekosystem förändras. Många växt-och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna och drabbas hårt eller går under. Ett fåtal anpassningsbara arter tar då över och får extra skjuts av de näringsämnen som tillförs. Resultatet är att den biologiska produktionen skenar. Ett exempel på detta är den onaturligt kraftiga algblomningen.