Lotsutkikar på Landsort

Lotsen Björn Öberg berättar

Innan radio och digitala kommunikationer fanns tillkallades lots genom optiska signaler. Dagtid användes signalflaggor och nattetid genom att blossa det vill säga avge ett ljussken. Dessa metoder var vanliga ända fram till slutet av 1970-talet.
Vid Landsort höll därför lotsarna utkik dygnet runt så länge vattnet var isfritt. Vakthållningen skedde från Kasberget söder om östra hamnen.

För att se över Båkberget där fyren i dag står klättrade vakthavande upp i den på Kasberget stående vårdkasen och spanade efter ankommande fartyg. Vårdkasen var ihålig och gav ett visst skydd mot vind och nederbörd. Landsorts vårdkase nämns i Johan Månssons ”Sjöbok” från 1644. När den första vårdkasen tillkom på Landsort är inte känt.

År 1830 uppfördes en mindre lotsvaktstuga på Kasberget, fortfarande användes vårdkasen som utkiksplats. Denna efterföljdes av en något större stuga som togs ur bruk 1965.
1838 uppfördes en optisk telegrafstation på Kasberget, då revs vårdkasen.

1839 uppfördes på berget en utkik i form av ett s k stångmärke, en drygt 12 meter hög ställning. Denna revs 1936.

Under de båda världskrigen ökade lotsningen betydligt, lotsarna räckte inte till. Detta ledde till att s k ”lotsbiträden” (kallas numera båtmän) anställdes för att köra lotsbåtarna och hålla utkik. Från 1950-talet sköttes i princip all vakttjänst av båtmännen.

1965 hade den gamla lotsvaktstugan tjänat ut och ersattes av ett ca 24,5 m högt torn ”Lotsutkiken” kallad. Utkiksverksamheten i Lotsutkiken drogs in 1998. Arbetsuppgifterna hade då överförts till Södertälje. Alla lotsbeställningar sker i dag digitalt.